måndag 21 november 2016

Kärlek

Jag har tänkt mycket senaste dagarna, veckorna, månaderna..
Tänkt på allt möjligt men mest på tre ynka ord, "jag älskar dig"
Jag älskar dig, vad betyder det egentligen? Är det något man säger till en vän? Till sin familj? Till en främling man träffade på krogen? Jag vet inte, tydligen kan man säga det till allt och alla, till och med luften.
Vissa säger det till någon utan att tänka på vad det faktiskt betyder egentligen.
Vissa tror att dem kan träffa på en på stan och helt plötsligt så älskar man den, bara sådär.. och visst, det kanske är så ibland, "kärlek vid första ögonkastet".. eller?

Är det verkligen så att man kan bli förälskad så snabbt i en total främling? Jag vet inte.
Jag har hört så mycket, sett så mycket, vart med om mycket, men ändå inte varit med om allting. Jag har knappt vart med om hälften.
Det hemskaste är väl att många tror att då dem träffar en som dem bara ler av, som dem blir så lycklig av, att den är deras stora förälskelse, det kommer alltid att vara dem, det kommer alltid att hålla ihop och älska varandra.. fast.. alltid då man hoppas för mycket så går drömmarna i kras, det blir inget av det, man håller kanske ihop några månader, vissa i flera år, och sen. När dem minst anar det så förlorar dem varandra, ingenting är som förr.
Och det är så hemskt att tre ynka små ord, kan göra en människa så lycklig, så glad, så kär samtidigt som det kan göra en så ledsen och förstörd..

Jag menar, jag tänker ofta, undrar varför kärlek egentligen finns, är det för att såra oss? Eller är det för att vi ska vara lyckliga? Ingen vet, för man kan inte säga exakt för vi alla tänker så olika, vissa kan gå från tjej till tjej, kille till kille osv och inte bry sig om dem den sårar, inte bry sig om den förstör folks tillit till nästa person den kommer älska, den går bara vidare och vidare till nästa person, tills den dagen den själv får känna den smärtan, känna hur det är att den man gav allt, lämnar en i sticket.
Vissa andra kan stanna med en person från då den var 10 år till då dem är 80 år, bara älska den, inte vara otrogen eller tjafsa med den personen, för dem älskar varandra och dem hittade rätt direkt, medans det finns folk som väntar på sin stora förälskelse hela sitt liv och aldrig hittar den.
Det är sjukt hela grejen, det är sjukt att vissa utnyttjar sin partner, att vissa går bakom ryggen på den och att vissa är så otroliga, behandlar den på bästa sätt.
Jag förstår inte, förstår inte hur det kan bli så rörigt och att man kan må så dåligt över att den man älskar inte älskar en tillbaka eller att den man älskar dör, det är så sjukt att en sådan känsla vänder vårt liv upp och ner, slänger oss hit och dit, leker med oss, gör oss glada, ledsna, arga, förkrossade, svartsjuka, allt.
Jag förstår inte att det finns folk där ute som inte bryr sig om den som den älskar, att den struntar fullständigt i den, man ska visa att man älskar den man älskar, man ska inte leka med personers känslor.
Kärlek är en sak man ska vara stolt över, man ska kunna ropa ut att den man älskar är det bästa som hänt en, att man älskar den över hela sitt hjärta, inte gömma sig.
Kärlek är bara ett ord, men det har en sådan stor betydelse.

MVH My

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar